…en till hund?

Jag har funderat länge och väl på om det är möjligt för mig att skaffa en lekkamrat till Mirax och mig själv. Jag trivs väldigt bra som jag har det just nu, men det går inte att komma ifrån att Mirax ändå blir äldre och har lämnat valpstadiet för länge sedan. Det är den där uppfostringen som jag tycker är den mest värdefulla av allt. Man får lära känna en helt ny individ, lära den hur den ska uppföra sig och se den växa upp till en fantastisk varelse som är lydig, trofast och vänlig. Jag känner att jag har det i mig att göra det ytterligare en gång och eftersom att jag redan har Mirax så kan jag få hjälp med uppfostrandet, då jag är helt säker på att han kommer att vara med och se till att den nye familjemedlemmen gör som den blir tillsagd.

Jag har inte bestämt mig än, men har tagit flera steg på vägen för att faktiskt se till att det blir så. Jag har haft en hel del kontakt med olika kennels runt i krokarna och än har jag inte hittat något som känts helt självklart, men jag är helt säker på att det enbart är en fråga om tid. Snart kommer det nog alldeles säkert att dyka upp en hund till här på bloggen. Jag tror mycket av denna längtan har att göra med att jag har väldigt starka moderskänslor, och att se hur Mirax har vuxit har verkligen gett mig ett bevis på att jag är duktig på det, att jag är en pålitlig auktoritet som visar vänlighet och tydlighet. Den dagen som jag skaffar barn, för det ska jag göra, så tror jag att min erfarenhet med mina hundar kommer att vara väldigt värdefull för att barnet ska bli tryggt och säkert och känna sig älskad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *